Svenskämnet – BFF med alla ämnen

Här om dagen fick jag en förfrågan om ett äldre blogginlägg från min tid som ämnesspanare, Svenskämnet – bästa kompis med alla ämnen. Skolbiblioteket har använt inlägget i sitt läsfrämjande arbete och önskar fortsätta göra det. Jätte kul och Stort Tack! Här kommer inlägget igen, efter en liten uppdatering.

När inlägget skrevs arbetade jag som speciallärare i Nacka. Nu arbetar jag i Värmdö kommun, där jag som förstelärare även har ett språkutvecklande uppdrag på kommunens skolor. Utifrån mina nya erfarenheter och kompetenser som fortbildare i läsfrämjande arbeten och SKUA, kan jag med stolthet se tillbaka på Orminge skolans språkutvecklande och läsfrämjande arbeten.

Förhoppningsvis kanske fler inspireras nu när texten läggs upp igen. Och tveka inte att höra av er om ni saknar någon annan av mina gamla ämnesspanarbloggar. ☺️

Skolans språkutvecklande arbete vilar på tre ben

• Analyser och målbeskrivningar
• Läsfrämjande insatser
• Svenskämnet som bästa kompis med alla ämnen

Analyser och målbeskrivningar

Hur ser elevernas språkutveckling ut och hur förbereder vi eleverna inför nationella prov och framtida kunskapskrav?

För att nå resultat behövs mål att sträva efter. Oavsett målbild, behöver de vara mätbara, synliga och analyserbara. Det är inte bara pedagogerna som ska vara medvetna om målen. Eleverna behöver bli medvetna om sina mål, vägar dit, förutsättningar och även hinder för att kunna nå sin måluppfyllelse. Olika screeningar och diagnoser behöver analyseras för att rätt insatser ska kunna sättas in så tidigt som möjligt. Ju tidigare man kan hitta hjälpmedel som kan stötta och kompensera utan att stjälpa eleven desto bättre. Att kompensera betyder inte att eleven tas ifrån sina rättigheter att utveckla det som hen har svårt med, trots att det kan vara just det hen vill för stunden.

Skolans kompensatoriska ansvar utifrån ett språkutvecklande perspektiv är att se till att alla barn och ungdomar – oavsett socioekonomiska förutsättningar och geografisk hemvist – ska känna sig som läsare med längtan efter litterära upplevelser och därmed framtida förutsättningar att äga sitt eget liv.

Genom att inte fokusera på elevernas svårigheter utan titta på möjligheter, strukturer och organisation kan eleverna stöttas på bästa sätt. Elevens självbild och medvetenhet om sina mål är också viktiga språkutvecklande komponenter som allt fler skolor har börjat arbeta aktivt med. Tips på upplägga och organisation som gör eleverna medvetna om sin egen språkliga utveckling beskriver jag i föreläsningar, boken Läscoachens ABC och i flera filmer som den här.

Motivera i klassrummet
Vill du få konkreta tips på hur du kan lägga upp arbetet med omotiverade läsare? Vill du ha inspiration till hur du som lärare kan stimulera till språkutveckling? Vilka är framgångsfaktorerna för en läsande generation?

Läsfrämjande insatser

Det går inte att förringa läsningens betydelse för ett rikt språk och därför är riktade läsfrämjande insatser av stor vikt.

Att kunna läsa och förstå skönlitteratur är en stor och viktig fördel för den som behärskar det.​ Vissa barn och unga får med sig denna kunskap hemifrån då deras föräldrar inspirerar och motiverar dem att ta sig an litteratur. ​Men så ser det inte ut hos merparten av våra elever. För att kompensera detta behöver våra elever, så fort de sätter sin fot på skolan känna att böcker, litteratur, sagor, texter och språket är viktigt.

Våra elever behöver strukturerade hållbara läsfrämjande insatser som sträcker sig över elevens hela skoldag.

Böcker & bemannade skolbibliotek

Därför är bemannade skolbibliotek oumbärliga. Skolbibliotek med variation av böcker att läsa, skolbibliotek med böcker som passar varje unik elevs olika intressen och läsförmåga, med böcker som passar alla de knytt som aldrig fått ynnesten att uppleva en riktigt bra litterär upplevelse.

Hur, när och exakt vad Skolverket menar med ett bemannat skolbibliotek är fortfarande diffust. Men att politiker äntligen har förstått vikten av böcker, för att få barn och ungdomar läsintresserade ger mig lite hopp om framtiden. Måtte upprustningen ske skyndsamt!

Läsgrupper och bokcirklar

Ett språkutvecklande mål är att eleverna ser sig som läsare och att de ser läsning som en social aktivitet. Delad läsglädje är dubbel läsglädje. För att lyckas, behöver vi dra nytta av gruppen och individernas olika kunskaper. Detta, genom att ta in läsningen i klassrummen och läsa tillsammans.​ Eleverna behöver arbetar med läsgrupper eller bokcirklar regelbundet under åren. Trots tight budget behöver skolor investera i klass- och gruppuppsättningar av skönlitteratur. (Det finns pengar att söka hos Kulturrådet) Läsgrupperna eller bokcirklarna kan se ut på flera sätt under ett läsår. Här är exempel på tre,

För att alla ska kännas sig inkluderade och för att lyfta att man även kan läsa med öronen när det behövs, är det bra om skolan kopplad till Inläsningstjänst och Legimus.

Högläsning under skol- och fritidstid

Högläsning är en av de viktigaste språkutvecklande komponenterna. I en värld där bara 30 % av våra elever växer upp i hem där högläsning prioriteras, blir högläsning i förskola och skola extra betydelsefull. Den viktigaste parametern för att bli en lustläsare är ju att känna egen lyssnarglädje – att känna längtan efter en berättelse eller nyfikenhet inför en text.

För att öka kvaliteten på högläsningen behöver man skilja på mysig sagostund och aktiv högläsning. Att på morgonen mötas av sagotanten Ann, eller att få lyssna på en Läsande Förebild som läser högt i soffan på fritids är två klassiska mysiga sagostunder. Lyssnandet bygger på frivillighet och önskan att försvinna in i fantasins magiska värld.

Lektionstid kan också erbjuda mysig sagostund men här behöver vi lägga in en extra viktig dimension. Högläsningen på lektionstid har målet att eleverna ska lär sig lyssna aktivt och använda sig av strategier för att förstå en text. Därför behöver den som läser modellera olika lässtrategier. Eleverna behöver också utmanas att träna sina strategier under lässtunden. Det gör hen genom att högläsningen avslutas med antingen egen reflektion utifrån en lässtrategi i en läslogg eller genom gemensam diskussion med EPA som samtalsmodell.

Under de här lässtunderna får eleverna öva på att bara lyssna. I största möjliga mån är det bra att undvika annan distraktion, som ritbok eller liknande. Med tanke på alla intryck och stimuli som dagens elever är vana att använda samtidigt, och med tanke på de som faktiskt är intryckskänsliga, tror jag att den här stunden kan vara en av de viktigaste på dagen. Kanske är det viktigare än någonsin att hjälpa eleverna att slappna av, inte pilla, bara lyssna och fokusera på upplevelsen som spelas upp i huvudet.

Uppmuntran, upplevelser och utmaningar

För att vilja och orka ta oss an något svårt kan vi behöva allt från uppmuntran, upplevelser och utmaningar. Det gäller såväl när vi ska ”byta livsstil” och börja motionera som för alla nybörjarläsare. Motivationen att lyckas är ofta ganska hög när nybörjarläsaren ska knäcka läskoden. Samtidigt är också stödet och uppmuntran från omgivningen som störst då. Men så snart euforin lagt sig börjar det mödosamma arbetet att bli en läsare. Ett uppgift som tar minst 5000 timmar, 1 timme om dagen i 14 år!

För att orka lyckas med denna bedrift behöver våra unga läsare mängder av uppmuntran, upplevelser och utmaningar.

Den pedagogiska utmaningen är inte längre att lära eleverna att läsa, det är att få dem att vilja och orka läsa. Det är en utmaning som alla måste anta oavsett årskurs och yrkesroll. 

Tips på upplevelser och utmaningar

I föreläsningar, böcker, bloggar och andra forum pratar jag ofta om hur viktigt det är att våra nybörjareläsare omges av läsande förebilder och läscoacher som kan skapa upplevelser, uppmuntra och utmana eleverna att orka och vilja fortsätta att läsa. Här finns flera tips och konkreta verktyg som uppmuntrar och utmanar.

Föräldramöten och Bokcirkel för föräldrar

Svenskämnet – BFF med alla ämnen

En av de absolut viktigaste parametrarna i språk- och kunskapsutvecklande arbetsätt är att se till att svenskämnet är bästa kompis med alla ämnen. Forskning visar att eleverna behöver hela grundskolan, alla skolans ämnen, för att kunna gå ”från att lära sig läsa till att läsa för att lära sig”. Eleverna behöver helt enkelt läsa och skriva, diskutera och reflektera, bada i böcker och litteratur i alla skolans ämnen.

Att göra svenskämnet till BFF med alla ämnen är inte alltid så självklart. Vilket jag ibland blir varse både i kommunen och på fortbildningsdagar ute i landet. Dock brukar misstron och oron för vad detta innebär lägga sig efter fortbildningsdagen. När lärarna och övriga pedagoger fått ta del av läsfrämjande strategier och organisationer kring språkutvecklande framgångsfaktor blir de flesta inspirerade att skapa en skolvardag som möjliggör för en ny läsande generation.

God läsutveckling och ett rikt språk är nyckeln till framgång och frihet, så låt svenskämnet bli bästa kompis med alla ämnen!