Framgångsfaktorer för en Läsande Skola

God läsförmåga och litteracitet är avgörande för skolframgång. Eget läsdriv och läsglädje är dessutom en demokratifråga. Idag råder det stor ojämlikhet kopplat till läsning. Och trots konsensus om att rikt språk och god läsförmåga är avgörande för ungdomars framtida kunskapsutveckling sjunker ungdomars läsförmågan i takt med läsviljan. 

Endast 27% av 15-åringarna och 15% av 18-åringarna är läsare. Samtidigt har lästiden i skolan  minskat drastiskt den senaste decenniet.

Hela 33% i åk 6 och 50% i åk 9 läser mindre än en sida om dagen i skolan.

Över 80% av eleverna på högstadiet uppger att de inte läser något skönlitterärt på skoltid. 

The decrease of school related reading in Swedish compulsory school. (2020) , Vinterek, M., Winberg, M., Tegmark, M., Alatalo, T., & Liberg, C. (2020). The decrease of school related reading in Swedish compulsory school. Trends between 2007 and 2017. Scandinavian Journal of Educational Research.

Att eleverna läser allt kortare tid och färre sidor i skolan, gör att de saknar viktiga läsverktyg och därmed uthålligheten att läsa. Denna onda spiral kan bara vända genom att eleverna börjar läsa på skoltid igen.

När nybörjarläsaren ska knäcka läskoden är motivationen att lyckas ofta ganska hög. Samtidigt är då stödet och uppmuntran från omgivningen som störst. Men, så snart euforin lagt sig börjar det mödosamma arbetet att bli en läsare. En uppgift som tar minst 5000 timmar, 1 timme om dagen i 14 år! Skolans pedagogiska utmaning blir då att få nybörjarläsaren att orka och vilja läsa. 

Fundamentet till lusten och orken att läsa är att eleven identifiera sig som läsare med eget läsdriv. Läslusten ger samtidigt ett ökat ordförråd som gynnar allt lärande och öppnar nya världar av både kunskaper och upplevelser. Skolans roll i att skapa en läsande generation är därför central. Därför behöver vi säkerställa att eleverna får en litterär bas att stå på – så att nybörjarläsaren blir bokslukare och inte bokslutare.

Dagens elever måste läsa i skolan tills de bara känner att de MÅSTE läsa

Forskning visar att eleverna behöver hela grundskolan och alla skolans ämnen för att kunna gå ”från att lära sig att läsa till att läsa för att lära sig”. Skolan behöver därmed möjliggöra så att eleverna kan ta sig vidare i sin läsning, genom vägledning och läsfrämjande synsätt. Vi behöver skapa tillfällen som genererar olika läsutmaningar och läsupplevelser. För, våra elever behöver god läskondition, läsupplevelser och lust att läsa. Skolan behöver helt enkelt bli en Läsande Skola där vi lägger ett pussel med läsfrämjande framgångsfaktorer.

Routmans sju läsfrämjande framgångsfaktorer

I Läscoachens ABC (Studentlitteratur) och mina läsfrämjande föreläsningar bygger jag ett pussel
– En Läsande skola utifrån Routmans studier om de sju läsfrämjande framgångsfaktorerna.

I pusslet finns pusselbitar som böcker att läsa, rikligt med tid för att läsa, lyssna, prata och jämföra läsupplevelser. Där finns också bitar med läsande förebilder som bygger ordförråd, visar lässtrategier och som synliggör ens läsning. Dessa pusselbitar av läsfrämjande framgångsfaktorer kan skapa en framtida läsande generation. Visst känns det inte som ett omöjligt pussel?

De skolor som organiserar, skapar en hållbar struktur och samarbeten kring läsfrämjande framgångsfaktorer kommer inte bara lyckas vända den negativa lästrenden. De kommer också skapa förutsättningar som ökar elevernas kunskapsutveckling. Att se sig som en läsare, med eget läsdriv och längtan efter läsupplevelser för nämligen med sig flera sociala och utbildningsmässiga fördelar (OECD-studien Reading for Change, 2002).

Den svagaste länken

Visst känns det inte som ett omöjlig länk att stärka? Visst känns det inte som ett omöjligt pussel att lägga?

Låt oss lägga detta läsfrämjande pussel.
Nu blir vi Läsande skolor!

Nu kör vi!