Läslovers vände negativ lästrend!
– 78% av de svagaste läsarna ökade sin läsförmåga märkbart
För ett år sedan skrev jag bloggen Corona vände negativ lästrend. Min förhoppning var då att något gott skulle komma ut ur pandemin, att karantän och distansundervisning skulle frigöra mer lästid och locka fler till böckernas magiska värld. Hur det ha gått vet vi inte ännu. Men min förväntning är inte jättestor utifrån mina egna möten med barn och ungdomar under året. Vad jag vet och vad jag med förtjusning fått bevittnat är att projektet Läslovers som åk 5 på Farstavikens skola hade i höstas vände lästrenden.
Så gott som alla aktiva elever ökade sin läsförmåga markant, vilket visar sig i vår screening. Innan Läslovers var elevernas medelvärde på stanineskalan 3, efter Läslovers är medelvärdet 6.
De mörkgröna staplarna visar elevernas läsförmåga i augusti/september.
De ljusgröna staplarna visar deras läsförståelse i december.
Anledningen till projektet Läslovers är som jag berättade i bloggen Läscoacher + Läslov = Läslover att nästan hälften av våra elever i åk 5 var på stanine 3 och under när vi screenade dem i augusti/september. Endast 15% var starka läsare på den övre delen av stanineskalan. Med tanke på att textmassan bara kommer öka och att osäkerhet och låg skolsjälvbild skapar oro i klassrum bestämde sig lärarna för att våga släppa sargen, tänka om och tänka nytt.
Syftet med projektet Läslovers är att ge eleverna tid att läsa och skapa nya rutiner i elevernas vardag där de prioritera läsning även utanför skolan. Målet är att eleverna blir Läslovers med läshunger och eget läsdriv.
Projektet bygger på de sju framgångsfaktorerna som skapar läslust, med extra fokus på lästiden, fem veckor (varav 2 före läslovet och 2 efter läslovet) med fem timmars läsning i skolan plus utmaningen att läsa lika mycket hemma. (Mer om upplägg och arbetsgång går det att läsa om här.) Projektet möttes av en viss skepsis av eleverna,
Ska vi läsa varje dag? En hel timme? Varför då? Jag behöver inte läsa, Jag har dyslexi… Jag kommer inte läsa, det finns inga böcker som jag gillar… osv.
Elevernas reaktioner och tankar tog vi emot med öppna armar, respekt och försäkran om att alla kan läsa (på sin nivå). Det finns böcker för alla (vi måste bara hitta dem). Allt är jobbigt i början (men inte mycket är oöverstigligt). Och att vi kommer finnas vid deras sida, stötta och hitta lösningar (en elev började läs-lyssna efter ett par dagar).
För att möta deras tvivel och vinna tilltro fick eleverna börja med att skatta sig själva. Var de var i sin läsning, vad de ”gillar/uthärdar” att läsa och när de kan tänka sig att läsa. De reflekterade också över frågeställningen. Hur stor är sannolikheten att bli en läslovers? Jag gick till kommunbiblioteket och lånade närmare 200 böcker på mitt lärarkort. Med vetskapen om att över hälften saknade önskad läshastighet, kändes det som att jag plockade ut alla lättlästa böcker ur bibliotekets sortiment. Min utmaning var ju att hitta böcker till de mest skeptiska eleverna. De med en självbild som ickeläsare. En ickeläsare som aldrig kommer bli en läsare, för att hen inte behöver bli det!
Jag tackar ödmjukast alla nya och gamla bokförlag som satsar på lättläst för alla åldrar och intressen. Utan Er skulle jag inte ha lyckats hitta böcker till mina elever. De skulle få fortsätta vara hänvisade till lättlästa böcker för yngre läsare eller ljudböcker. De skulle fortsätta identifiera sig som en ickeläsare, som aldrig kommer bli en läsare. Tack vare Er och bibliotekets stora utbud av spännande och fängslande berättelser för olika intressen och läsförmågor är dessa ickeläsare idag läsare med bra läsförmåga och läsförståelse. För som jag sa på Bokförlaget Hedvigs webinar, Fokus Lättläst,
Det är inget fel på intellektet, felet är att många inte hinner lära sig att avkoda tillräckligt snabbt.
När böckerna var på plats, eleverna hade förstått att de under en period inte skulle få några andra läxor än läsning och att de faktiskt skulle få en hel timme att läsa på under skoldagen (En timme då de skulle slippa göra skrivuppgifter…) Så kastade de sig över böckerna och började läsa. Några behövde mer tid att hitta sin bok, medan andra visste precis vad de letade efter. De första lästimmarna fanns jag med som stöd i bokletandet medan lärarna tog hand om läsningen i klassrummet. Ett lugn lade sig i klasserna som också spred sig under dagen. Denna timme, ”knäpptysta” timme, med möjlighet att vara bara sin egen, sjunka in i något eget, utan andra som tittar och påverkar, var mer välbehövd en vi kanske hade anat. Så trots stor skepsis i början, alldeles för få tillfällen till boksamtal, blev projektet mycket lyckat och uppskattat inte bara för alla spännande läsäventyr utan också för lugnet som spred sig i klasserna.
Men den bästa vinsten visade sig när vi screenade eleverna i december..
Från att det var nästan hälften av eleverna som inte hade tillfredställande läsförmåga, var det nu över 65% av elevernas som var starka läsare med läsförståelse på stanine 6 och uppåt.
De bästa resorna gjordes dessutom av flera ”ickeläsare”. Av de svagaste läsarna innan Läslovers hade 78% ökat sin läsförmåga till nivå 6 och uppåt.
De blå staplarna är eleverna med svag läsförmåga i augusti/september
De gröna staplarna är samma elever i december, efter projektet Läslovers.
Med resultat som dessa vill jag bara jubla och skrika högt.
Det går, det går, det går att vända den negativa lästrenden!
Vi måste bara våga lyssna på vår inre röst. Den som säger det som visar sig i forskning och studier, läsning tar tid.
Vi måste hitta tid och vi måste skapa och ge våra elever tid. Tiden det tar för att få nyckeln till det förtrollade landet så att eleverna kan bli Läslovers med läsglädje och eget läsdriv.
Jag kan inte annat än att ge mina eminenta kolleger på Farstavikens skola en extra klapp på axeln. Utan ert mod att släppa sargen, tänka om och tänka nytt hade det här aldrig hänt. Ni är fantastiska läscoacher och läsande förebilder…
4 kommentarer
Tove Skrifvars
Jättefint projekt! Alla kan fås att läsa men som du skrev-det måste ges tid!
ANki LIndborg
Hej!
Vilket härligt läsprojekt. Undrar vilken typ av screening ni använde före och efter?
MVH
Anki
MariaBjorsell
Hej, Vad roligt att du gillar projektet. Vi använde oss av LäSt. Det var i början av höstterminen när vi hade screenat läshastigheten som vi förstod att vi måste göra något. Efter projektet screenade vi läsförståelsen, eftersom det är den som är mest avgörande för läsglädjen och det egna läsdrivet.
Hoppas jag inspirerat till egna läsprojekt… ☺️
Med vänlig hälsning,
Maria
Elise Tuulasaho
Hej!
Vilket screeningtest användes för att testa läsförståelsen?