Nybörjarläsaren – läsverktyg, läscoacher, läsmiljö & läsgrit

Hur gör vi för att få nybörjarläsare att fortsätta vilja läsa?

I måndags pratade jag på Bonnier Carlsen för lärare. Temat för kvällen var Nybörjarläsaren. För er som av olika anledningar inte kunde närvara (det var fullsatt) tänkte jag visa några bilder därifrån och berätta lite om, hur jag tänker kring nybörjarläsaren och hur vi kan få hen att fortsätta vilja läsa.

I stort sett lär sig ”alla” elever att läsa. Det är först därefter som den riktigt stora utmaningen kommer. I kodknäckarstadiet är elevens motivation stor och målet ganska tydligt. Det är när hen väl gjort detta och börjat läsa själv som prövningen kommer. Då kanske hen till och med behöver ännu mer stöd i sin lästräning. Och det är nu den stora pedagogiska utmaningen kommer.

Att bli en läsare är en av de riktigt stora utmaningarna våra elever utsätts för. För att lyckas behöver nybörjarläsare en bra start i sin läsutveckling, vilket kräver goda strukturer och att många vuxna mobiliseras. De pedagogiska strukturerna som behövs bygger på frågor som,

Lässtrategier som läsverktyg

En av de stora utmaningarna vid lästräning är att lyckas både avkoda orden och förstå innehållet. Nybörjarläsaren behöver därför mycket stöd och bekräftelse på att hen läser rätt. Därför är coachande lässamtal lika viktiga som själva lästräningen. Det är i dessa samtal och genom att läscoachen demonstrera olika strategier som nybörjarläsaren får verktyg för läsförståelse. Som läscoach kan man tänka på,

”Lässamtal är extra viktiga för de nybörjarläsare som är ovana att lyssna på böcker. Dessa elever riskerar nämligen att inte reflektera över saknaden av läsförståelse. De kommer lästräna för att pedagogen säger åt hen att göra det, inte för att få läsupplevelse, vilket gör att läsglädjen uteblir. ”

Fritids och föräldrar som läscoacher

Forskning visar att den bästa lästräningen sker en till en, eftersom nybörjarläsaren behöver mycket stöd. Det betyder att hen behöver vara omgiven av flera läscoacher än sin klasslärare. Dessutom behöver nybörjarläsaren mer tid än skoltimmarna. Studier av bland annat Ingvar Lundberg visar att det behövs ca 5000 timmar för att bli en läsare och då räcker ju skoltiden inte till. Här har fritidshemmen en mycket viktig kompensatorisk roll. De kan både stötta nybörjarläsaren och skapa lugn miljö för egen läsning. Som läscoach på fritids kan det vara extra viktigt att hjälpa eleven att reflektera kring sina behov. I bloggen läsande förebilder på skoltid går det att läsa mer om mina tankar kring ett läsande fritids.

I den bästa av världar läser barnen även utanför skolan. Tyvärr visar medierådets senaste undersökning (Unga och medier 2019 ) det motsatta. Endast 16% av våra 10 åringar läser utanför skolan och ännu färre ungdomar. Detta beror i stort sett på att läshungern uteblivit när lästräning och läsförståelse känts meningslös. Om vi lyckas mobilisera föräldrar eller andra vuxna kring nybörjarläsaren skapar vi ytterligare en läsarena för nybörjarläsaren, hemmet. Därmed bäddar vi för en bättre start i läsutvecklingen.

Föräldrar som vill vara läscoacher hemma kan ta hjälp av tre ledord:

• Uppmuntra
  – Samtala om det som barnet läser. Skapa gemensamma läsrutiner.
• Utmana
  – Sätt delmål och belöna god prestation.
• Utforska
  – Hitta bra böcker. Lyssna på talböcker och radioteater tillsammans.

Mer om detta kan ni läsa på här.

Förutsättningar för läsmiljö

Det är också viktigt att se över läsmiljön och olika förutsättningar för lästräning. Hur skapar vi tillräckligt med tid och hur gör vi så att det inte går för långt mellan gångerna? Dessutom kan det vara bra att reflektera kring,

Synliggör läsgrit

För att orka anta läsutmaningen behövs en gnutta grit. Vilja och ork påverkas ofta positivt när vi synliggör en utveckling, så även läsutvecklingen. Men just läsutvecklingen kan vara svår att följa, eftersom lästa böcker ofta sätts in i bokhyllan och ”glöms bort” när de väl är utlästa.

En alldeles lagom lång läsdagbok

En läsdagbok kan synliggöra läsandet och därmed öka elevens läsgrit. I den kan eleven se vilka böcker hen läst, jämföra sidantal och genre, reflektera över lässtrategier och vem hen vill rekommendera boken till. Läsdagboken kan också användas för att ge klasskamrater boktips och som underlag på utvecklingssamtal.

Små homogena läsgrupper

Att skapa förutsättningar med ”en till en undervisning” kan kanske kännas som ett drömsenario i dagens skola. Misströsta inte! Självklart fungerar även små homogena läsgrupper bra för nybörjarläsaren. I dessa grupper finns faktiskt en egen styrka, då lässamtalen och dialogen mellan eleverna blir ett riktigt bra verktyg för framtida läsning och byggande av läshunger. I bloggen delad glädje är dubbel glädje berättar jag hur dessa lässamtal kan byggas upp.

”Med rätt förutsättningar och stöd kommer nybörjarläsaren få läshunger, en av våra viktigaste demokratiska förutsättningar. Läshunger är ju en styrka som ger möjligheter att bryta sociala mönster och ta kontroll över framtiden.”

Nyfiken på att bygga och coacha läshunger?

I vår kommer äntligen boken Läscoachens ABC ut. Min förhoppning är att den ska inspirera alla att anta utmaningen att vända den negativa lästrenden hos våra barn och ungdomar. Om du är nyfiken på HUR, kan du få ett smakprov på Läscoachens webbträff den 25/2.
(”Varför missa 30 minuter kostnadsfri inspiration??”)